Selekteringsprocessen

På 1970 talet fanns en förhoppning att det nya skandinaviska ledarskapet skulle förlösa de historiskt förtryckta lägre socialgruppernas slumrande potential. Efter 50 och 60 talens ständiga bråk och konfrontationer mellan det gamla och det nya, stod slutligen universitetens och högskolornas dörrar öppna för en bredare allmänhet. Öppenhet, dialog och ömsesidig respekt skulle frigöra kunskapens kraft, vilken skulle komma alla tillgodo; kapitalägare, arbetare och samhälle. Det skandinaviska ledarskapet, i avsaknad av historiens mörka patriarkala slöja, skulle framstå som ett föredöme för övriga världen. Den gamla klasskampens tid var över, nu stundade äntligen, efter tusentals år, frihetens timme då människans kunskap & kompetens; alldeles oberoende av titel, släktskap, kön eller hudfärg, skulle avgöra individens framgång. Efter striden om almarna i Kungsträdgården, miljödebatten om PCB och DDT, rivningshysterin i Stockholms innerstad och Vietnamkrigets fasor hade det gamla samhället förbrukat sitt förtroende. Det var dags för något nytt.

Nu, i början av 2000 talet, står samma generation och ser sig förvånat omkring. Det går inte att öppna en dagstidning utan att förstå att något gick allvarligt fel. Medborgarna möts av korruptionsskandaler, mutor och en egoism av sällan skådat slag. Ledare som under några få år erhåller ersättningar på tiotals eller hundratals miljoner kronor. Ledare som trots höga arvoden låter lyxrenovera lägenheter på företagens bekostnad och förskingrar medborgarnas premiepensioner. Skandalerna avlöser varandra i en aldrig sinande ström av elände. Och få ställs inför rätta. Det är som om lagen plötsligt blivit tudelad, en för vanliga medborgare och en helt annan för de som på olika sätt fått ersättningar som ligger utanför varje normalt tänkande människas fattningsförmåga. En kvinna som snattar i en butik får ett hårdare straff än en etablerad ledare som lurar staten på hundratusentalskronor i sin skattedeklaration. Insiderbrott, brister i självdeklaration, lägenhetsaffärer i mångmiljonklassen. Hur många generationer kan inte Percy Barneviks avgångsersättning på femhundra miljoner kronor finansiera? Och detta i en tid när en ”vanlig” arbetare kommer upp i en sammanlagd inkomst på tio miljoner kronor under hela sitt yrkesverksamma liv. Före skatt!

Medborgarna bör se bortom den fasad som de enskilda ledarna utgör, och lägga större kraft och koncentration på den form som gjuter våra ledare. Det är formen som har störst betydelse för morgondagens samhälle, inte de enskilda ledare, som likt systemprodukter, passerar den massmediala scenen. Samhällets uppgift blir att konstruera en form, som bättre gynnar de ledare, vars ledarskap ligger i linje med, och därmed återspeglar, tidens moral. Därför bör de selekteringsprocesser som leder fram till, och formar, morgondagens ledare ”demokratiseras”.

Klicka för att ladda ner en pdf kopia av boken
Boken finns tillgänglig i formatet Adobe pdf. Klicka på bilden för att ladda ner en kopia. (58 sidor)
Klicka för att ladda ner en pdf kopia av boken